tänk om jag fick bli 96 år.. precis som du!

Idag har jag övervunnit en rädsla som jag har haft hela livet. Någonting som jag alltid varit rädd för, haft respekt för. Jag har alltid varit rädd för själva händelseförloppet- när man dör och sen bara ligger där...död. Folk har alltid sagt till mig att personen i fråga alltid ser fridfull ut, lugn, fin och nöjd ut när den lämnat oss på jorden. Att det bara är kroppen som ligger där i sängen och själen är någon annanstans. Liv efter döden har jag aldrig varit rädd för, för det är jag övertygad om att det finns. Andevärlden är ingen onormalt i mitt liv.

Idag på jobbet gick vår lilla söta tant bort, klockan 05.55 lämnade hon oss på jorden och Gud hämtade henne. Nu är hon en fin ängel som inte har ont längre och som nu mår bra, det vet jag! Jag möttes idag på morgonen av ett rätt så nedstämd peronalgrupp som berättade beskedet för mig. Jag följde med in och där låg hon, fridfullade än någonsin med en blomma i handen och ett ljus bredvid sängen! Hon har det bättre nu i himmelen- hos Gud och alla änglar. Och hon är en av alla änglar som vi, du och jag kommer träffa när vårat liv tagit slut.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0