Min londonprinsessa
Har pratat med min LondonPrinsessa Ida i en timme nu. Känns som det var evigheter sen hon flyttade men ändå känns det som igår vi sa hejdå och grät krokodiltårar på arlanda. Det har gått två månader nu och det är extremt om man tänker på att vi har träffats nästan varje dag i flera timmar sen vi var två år. Det är nyttigt att vara ifrån varandra men snart måste vi träffas! Får väl på något sätt be om ursäkt till en viss person även fast jag alltid står för mina ord, skrev för ett tag sen att en viss person var ego pågrund av att inte jag och Sofia fick åka till Ida samtidigt som henne. Men måste ego vara något dåligt? Jag skrev att jag måste bli mer ego, visst jag hatar människor som är allt för ego men ibland så måste man.. Men att få höra att hon inte vill åka samtidigt som oss var ju inte jätte snällt heller, har vi någonsin gjort något mot dig? Nej! Du skulle bara fått två till tjejkompisar... Men gjort är gjort och nu ska jag inte vara en jobbig tjej, bli mer män tjejer! Fy för tjejer!!! Varför ska vi alltid tänka för mycket? Fuck allt som har med tjejer och göra, ibland önskar jag att jag var en MAN, män är bäst!
Imorgon jobbar jag till klockan två, skönt. Dags att sova efter Värsta pojkvänsakademin, imorgon vill jag vara pigg och glad! Jag skänker en tanke till Ida, du ska veta att jag tänker och saknar dig! Puss på er alla goda där ute!
Älskar dig!
